Nu flyttar jag härifrån.

Testar ett nytt ställe.
Numera finns jag då på http://turtleexpress.wordpress.com/

Igår blev det en bonustur till stallet och rida Ned.
Vi passade på att rida ut i den härliga solen och på sina håll var marken såpass mjuk och sviktande att det passade sig perfekt att trava några steg också. Sen var det sina ställen där vägen istället var täckt med snö och is, inte så vårigt och inte så travvänligt. Av Neds hopptränare har vi fått i uppgift att träna på långsam ridning. Långsamma steg och långsamma rörelser och jag tyckte att turen lämpade sig utmärkt till just det. Det tyckte inte Ned. Springa fort, fort som bara den, var mer hans melodi och tyckte att jag var allmänt skittråkig som envisades med motsatsen. Efter en stund med ganska dålig ridning från min sida, fy skäms, så fick både han och jag ihop oss och fick till ett riktigt bra arbete där han fick en helt okej vila i stegen! Det blev ett riktigt styrkepass för honom.

Härliga tider. Om någon vecka bör den sista snön ha smält och det i sin tur torkat upp lite så då kanske man kan både trava och galoppera ute. Våren är den absolut bästa årstiden att ha häst. Det är lagom varmt och inga insekter. Marken är lagom sviktande så man kan arbeta ute och inte bara skritta och slipper det tråkiga ridhuset (som jag bara avgudar höst- och vintertid - what would I do without it?).

 

 

Livet blev så där motigt och jobbigt och dant igen.

Mycket funderingar i mitt lilla huvud.

Jag slapp i alla fall att lida sju svåra år av träningsvärk idag och uppenbarligen tog jag antingen inte ut mig så hårt som jag trodde eller är jag bättre tränad än väntat. Jag hoppas på det sistnämnda.

 

Så saknas hästen på bilden ovan lite extra idag. Egentligen av ingen speciell anledning. Det bara är en sån dag. Saknar att sitta i boxen med hans huvud i knät. Om det inte vore så sjukligt dyrt att ha häst här i krokarna hade jag haft kvar honom och så hade han bara fått gå i hagen och borstats och gosats med och så hade man ridit när han hade lust. Ungefär. Men så funkar det inte. Tyvärr. Men saknad, det är han. Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta!

 

 

Jag har överlevt en komplett träning på gymmet. Det har sprungits, det har lyfts, det har kämpats, svettats och slutligen stretchats. Träningen gick över förväntan, men all ork jag någonsin kunde tänka mig ha haft innan är totalt bortblåst. Och jag kan ge mig på att träningsvärken kommer sitta fint i hela min kropp när jag vaknar imorgon. Om dryga veckan ska jag på gymgenomgång med min PT och jag har hittills inte varit i gymmet annat än efter den "påtvingade" omgången efter introduktionspasset, så det var väl på tiden. Men det är inte riktigt min grej, pass är 100 gånger roligare. Fördelen med detta är att man inte behöver passa mer tider än de faktiska tider som gymmet är öppet. Men det är nog också den enda fördelen.

Det är fullt upp här.
Det jobbas en del.
Men idag har jag en ledig dag.
Trots sovmorgon var jag i stallet tio i åtta i morse och red Ned. Det gick bra.

Snart ska jag iväg och träffa mami så ska vi gå på trädgårdsmässa tillsammans!


Och så längtar jag efter helgen. Vi ska få främmande från Sveriges baksida och X och jag planerar brakmiddag och lyxfrukost för att skämma bort våra gäster.

Lugn dag på jobbet idag och kunde dessutom gå tidigare, ganska skönt eftersom jag hade kort helg... bara söndag ledigt. Dessutom lagom eftersom jag inte känner mig på topp. Mycket tankar som snurrar plus att jag tror att jag börjar få tillbaka mitt magsår. Livet kunde vara bättre idag. Sjukt osugen på att ta mig ut till stallet och rida idag.

 

 

 

Söndag och jag har redan varit vaken i flera timmar och dessutom spenderat en del av den tiden på gymmet.
Hurtigt värre!
Jag fick sällskap av hela familjen dit, mami och jag körde ett pilatespass medan herrarna var i gymmet, sen avslutade vi med promenad på löpbandet. Det var ett mycket tuffare pass än förra gången och när man dessutom varit borta från gymmet på över en vecka på grund av sjukdom så känns det lite i kroppen. Men ack så välbehövligt.

Just nu ligger fokus på att öka rörligheten för mig. För det känns verkligen som att jag är allt annat än rörlig.

Jag känner mig mer taggad än någonsin att få igång träningen ordentligt nu. Dessutom väldigt roligt att ha hela familjen som möjligt sällskap. Det är bara sambo kvar som ska skaffa medlemskap, men det går lite trögt med den övertalningen.

Imorgon blir det "vila". Jobb + en häst att rida räcker. Så på tisdag är det på't igen!

Idag är min lediga dag. Sen är det två dagar till på denna arbetsvecka. Men bara för att jag är ledig betyder inte att jag inte har massor inbokat, som vanligt. Det ska ridas två hästar och träffa en kompis i stan. Egentligen skulle jag även äntligen få gå på vattengympa. För en gångs skull så hann jag boka innan det blev fullbokat, men jag är inte frisk ännu!! Då tyckte jag faktiskt att det räckte med att rida två hästar som dagens motion. Tyvärr ser det dystert ut på fronten att kunna vara med då jag numera jobbar på tisdagar och nästa torsdag ska jag på Trädgårdsmässan... Och jag funderar på att uppdatera mitt medlemskap till fulltid eftersom jag jobbar som jag gör numera och då ingår inte simhallen. Det känns inte helt värt att betala för extra för simhallen i dagens läge eftersom dessa pass endast går på dagtid och jag som sagt inte hinner dit då. Det blir nog ingen vattengympa för mig, det som är så roligt.

Grymt otaggad med fortfarande en förkylning i kroppen tog jag mig till stallet för att ta hand om Nikki. Det blev en liten ridtur också. Tänkte rida ut, men efter snö/slask/isen ute, så gav jag snart upp den idéen och körde något typ jogging-pass i lagom nivå för min förkylning i ridhuset istället. Och ojojoj vad fint vi kan gå då. Galet, vilken känsla. Utan egentliga krav på form eller något så bara gick allt jättebra. Visst lite låg i formen för träning/tävling, men perfekt för joggingen. Och sen vid avslutningen så testade vi lite travökningar på diagonalen, jag har aldrig varit med om något liknande. Hela hästen bara flög fram och allt kände precis så som det ska vara.

Fin avslutning, men förbannat tråkigt samtidigt att detta egentligen var "sista" gången. Nästan så jag har lust att rida i alla fall en gång i veckan... jag ska fundera, jag ska känna och återkomma med besked. Nu vet jag ju att hjälpen behövs eftersom jag redan har två gånger till inbokat på henne som tur är.

Så blev jag så där sjukligt sugen på egen häst och gärna en Solos Carex-avkomma då. En brun snäll häst.
Pretty please with a cherry on top.

 

 

 

Om något låter för bra för att vara sant brukar det också vara det. Denna gång är inget undantag för min del. Jag hade förlikat mig med en tråkig vardag på kontor och såg till och med fram emot det, men nu blev det inget.

Som tur är har jag det bra ordnat för mig under i alla fall mars-månad. En månad i taget. Jag kommer jobba på mitt gamla jobb 3-4 dagar i veckan och på det stället jag testade på i fredags ungefär 1 dag i veckan. Och det bästa av allt är att jag jobbar dagtid!! Jag slipper jobba natt, jag slipper kliva upp 3 på natten. Visst börjar jag tidigt, men att gå upp vid 5, är och har aldrig varit ett problem. Det passar mig perfekt. Dessutom får min rastlösa själ lite lugn att vara på två ställen samtidigt, få se nya saker och inte hamna i så mycket rutiner och tristress.

Och sen då? Ja, det löser sig på något sätt det också. Det är jag övertygad om.



Nu är det dags för stallet. Ganska opepp eftersom jag fortfarande är lite krasslig. Sista officiella dagen på Niki, men jag har redan fått två extra dagar den närmste tiden när ägaren behöver hjälp så det blir nog lite till.

Nu snurrar det i skallen på mig.
Till viss del för den fina förkylningen jag lyckats dra på mig.
Jag mådde i alla fall bra nog att ta mig till jobbet som jag ska prova på.
Och så minns jag varför jag utbildade mig, vad det var jag tyckte var så roligt att jag helst vill vara i skolan hela livet.
Helt plötsligt blev livet mycket svårare.
Speciellt eftersom jag fortfarande inte fått svar från andra håll.
Nu gäller det dels att få ihop min vardag nu och sen fundera på vad jag vill ha i den i framtiden.
Valmöjligheter är bra, men varför måste det samtidigt vara så svårt att välja?!

Jag har blivit förkyld.
Näsan rinner och är svullen.
Härliga tider.. not!
Helst av allt skulle jag bara vilja ligga nerbäddad och kolla på film.
Jag tål uppenbarligen inte att jobba.. eller hur ska man tolka detta liksom?

I alla fall så får jag inte ligga nerbäddad just nu. Det står två hästar i stallet och vill bli ridna.

Och imorgon är det uppstigning vid 04.45 för jobb - på nytt ställe.
Det blir spännande och är lite pirrigt.
Så hoppas verkligen och innerligt att jag mår lite bättre och är lite piggare då!

Busy days!

Igår var jag på jobbet heeela dagen och spritsade semlor.
Sjuka mängder semlor.
Nästintill fram till stängning. Me and the big boss.

Sen när jag kom hem var jag så trött att Sambo skämde bort mig med att ordna fotbad för min stackars fötter och sen somnade jag vid 9-tiden i soffan och missade alltså hårdrockens historia ganska så totalt! Tur att det finns SVT Play.

Idag var jag uppe tidigt och gick till stallet för att rida Ned innan det var dags för honom att få lunch och komma ut i hagen. Lagom tills dess hade jag begett mig till gymmet för ett pass yoga. Min stackars orörliga kropp säger jag bara. Sen blev det ett möte med PT:n för genomgång av de sista maskinerna och så kände jag mig tvungen att träna där också.. Det blev rodd, mage, ländrygg och bröstpress, promenad på löpbandet och sen stretch. Det sista var väldigt välbehövligt för mina korta små muskler.

Nu har jag precis slängt ihop lite lunch, slappnar av en stund innan jag ska in till stan för att träffa en kompis jag inte träffat på ..öööh... väldigt länge! Så det ska bli väldigt roligt.