Jag har skrivit det förut och gör det igen. Att vara hemma och inte ha något att göra, att vara hemma för länge utan några direkta projekt att ta itu med är inte speciellt roligt. Jag har sökt lite jobb, men inte funnit något wow-jobb denna vecka. Men jag håller tummarna för ett jobb som jag har på g, men inte vill säga mer om förren det är klart. Jag känner att jag håller på att lite knäpp och motivationen och ambitionen för att göra saker minskar för var dag som går.

MEN!
Imorgon ska jag jobba på mitt gamla jobb. I kassan. Det var nästan ett år sedan jag jobbade enbart i kassan, men det ska bli kul och skönt att komma iväg, göra något vettigt och tjäna lite pengar. Utmaningen kommer dock ligga i att komma upp ur sängen i tid, jag ska väl upp en sådär 3-4 timmar före jag gick upp idag... Men det är ju bara att vänja sig. Eventuellt blir det ett liknande pass på fredag.

Och sen ska jag ta tag i träningen också, jag borde verkligen börja träna på gym och komma lite i form. Nu har jag all tid i världen att få in rutinen. På något konstigt vänster tycker jag det är sjukt dyrt att lägga 4-800 kronor i månaden för att träna på gym, hur ofta eller sällan jag vill, men jag betalar ungefär 2-3 gånger så mycket varje månad för att rida en häst 2 dagar i veckan och då dessutom allt arbete runt den som mockning, matning och skötsel. Hmm... perspektiv på saker och ting är way off med andra ord. Så jag får nog tänka om det hela.

Min bror och även min sambo är barnsligt förtjusta i sorbet. Och eftersom min broder ska äta middag hos oss på fredag tänkte jag bjuda på sorbet. För tid har jag ju i alla fall. Och nyåret, förra året (10/11) bjöd jag på en väldigt uppskattad Apelsinsorbet, receptet kommer från Jan Hedhs bok "Passion för desserter". En väldigt rolig och inspirerande bok, även om det finns en del recept jag aldrig någonsin skulle få för mig att göra, det är bara för krångligt.

Receptet är i alla fall enligt följande:

2 st gelatinblad
2 apelsiner
100 g sockerbitar
1 dl vatten
50 g glykos
220 g socker
saften av 1 st citron
9 dl apelsinsaft

Vad det blir för smak på fredag, återstår att se!

Guldstjärna till Lasse Anrell och Jens Fredricssons uttalanden igår på Kvällsöppet. Helena är inte mer medial än RGB, annat än att hon är söt, men det jobbade inte riktigt för frågorna i detta fall och hockeyspelaren de bjöd in kändes ju enbart bitter, väldigt tråkig attityd helt enkelt bara.

 

 

 

Jag tycker det är imponerande att lilla landet Sverige har 3 ryttare med i världscupsomgången i Leipzig och samtliga 3 tar världscupspoäng. Med Henrik i spetsen med en fin dubbelnolla. Det känns lovande inför OS måste man ju medge. Världscupsställningen har nog aldrig sett så bra ut i svenska ögon: RGB i topp med 20 poängs marginal till 2:an. Angelica och Malin har båda 23 poäng och ligger på delad 18:e plats. Och efter gårdagens placering kliver Henrik in på en 40:e plats.

Välkommen till mitt liv.

Jag är en av de där 20-någonting som kommit till en punkt i livet jag inte vet hur jag ska komma vidare från. Jag har pluggat, jag har jobbat, jag har bytt inriktning. Egentligen har jag det bra, men på den eviga frågan om vad man ska bli när man blir "stor" är svaret fortfarande ett väldigt ångestfyllt "ingen aning".

Vad ska jag jobba med, ska jag plugga, ska jag gå tillbaka till det jag utbildade mig eller ska jag göra något helt nytt? Är det okej att slösa ett års studier på något man sedan kom på att det borde hållas på hobbynivå?

Jag vet inte vilket ämne jag vill ägna mig åt, men jag vet att jag vill ha ett jobb där jag trivs med mina kollegor, har lagom varierande och roliga arbetsuppgifter, en plats där jag känner när dagen är slut att jag åstakommit något, där jag får en lön som jag slipper vända på slantarna på för att ha mitt liv, där jag får ut min lön utan krångel, där jag har arbetstider inom något sånär normala tider. Det är min utgångspunkt just nu, vart den leder får tiden utvisa.

Sen var det fritiden, ska den ägnas åt hästar? På vilken nivå? Orkar jag med en egen häst igen? Kan jag kväva mina ambitioner och hålla mig på medryttarnivå?

Det är mycket tankar som snurrar just nu och inte blir det lättare för att jag har väldigt mycket för mycket fritid just nu att faktiskt ägna mig åt mina tankar. Det som känns bra är att man inte är ensam. Det som känns ännu bättre är att det löser sig. Så småningom, på ett eller annat sätt.

Hittade dessa godingar när jag surfade runt på jakt efter ett par varmfodrade stövlar eller kängor att ha nu när det faktiskt är både kallt, blött och slaskigt. Förutom att de ska vara varma så ska de även vara snygga och det går tydligen inte riktigt hand i hand. Så nu försöker jag övertala mig själv att jag visst behöver ytterligare ett par boots för dryga tusenlappen och de fungerar utmärkt som substitut för vinterkängor... hmm, går så där kanske, men jag vill ha!


För er som är mer lättövertalade än mig, så finns de här. Och så finns de i helblankt brunt också, eleganta, här.

Nyss hemkommen från en arbetsintervju som kändes sjukt bra. Och jag kände mig väldigt snygg och proffisg i min nya kavaj. Företaget känns rätt och seriöst och om möjligt blev jag ännu mer intresserad av att jobba där. Rekryteraren gillade mig, så nu är det presentation för kund som gäller och förhoppningsvis 1-2 intervjuer på plats. Men jag tror att jag har tämligen stora chanser med min bakgrund. Det känns bra helt enkelt.

Dessutom fick jag ett ganska glädjande, förvånande och arbetsrelaterat samtal tidigare idag om ett möjligt helgjobb och det skulle kunna sitta fint att jobba en-två helgdagar i månaden och få in lite extra cash och göra något roligt på den tiden. Jag ska suga lite på karamellen och känna efter på magkänslan och känna om jag hinner och orkar. Men det skulle vara det bästa av två världar tror jag, helt klart.

Trots min grubblande, planerande och ältande personlighet så måste jag ge min sambo lite credd, allt löser sig. För det ser ut att göra precis så. På ett sätt jag inte trodde, men som känns och verkar riktigt bra. Så nu håller vi tummarna att allt går i lås, och gör det inte det, så (hör och häpna) tror jag att det löser sig ändå, men på ett annat sätt.

Jag har sett den förut, men i stundande debatt hurvida det var rätt att ge RGB Jerringspriset eller inte så känns den både rätt och tänkvärd.

Sjukt sugen på att rida lite ordentligt igen. Men det är just mest uteritter som gäller för mig just nu och med tanke på vädret så blir det ju inte annat än skritt.. Inte så roligt, inte så givande, men det kommer bli bättre! Just nu ser det ut att bli väldigt bra på flera plan i livet!

RGB gjorde det.
Han vann Jerringspriset.
Så himla kul och kul att ridsport får uppmärksammas i mediala sammanhang. Med lite tur kommer vi få lite mer bevakning i framtiden tack vare detta. I och för sig ska man inte klaga för att på senaste tiden har vi fått massor av tider i tv-tablån och fått se både hoppning och dressyr på hög nivå.

Tyvärr lockar dessa priser även fram dåliga sidor hos flertalet både privatpersoner och sportjournalister. Nämligen de som så starkt hävdar att ridsport inte är en sport...
Det säger sig ju självt, ridSPORT.

Jag tänker inte argumentera för varför ridning är en sport, varför det var helt rätt att en sån som RGB fått pris för det fantastiska år han har haft som idrottsman i sina långa karriär. Men jag tycker det är facinerande att det finns en sport som man kan hålla på med på elitnivå hela sitt liv, där man mot kvinna tävlar på lika villkor, där ung och gammal kan ha en gemensam plattform, en sport där det inte är försent att nå världseliten bara för att man inte hunnit delta i X-antal VM innan man lämnat tonåren. Det tycker jag är fantastiskt och det är sporrande.

Men vissa har i alla fall huvudet på skaft trots allt.

Så blev det måndag.
Positiva med mitt liv just nu är att jag inte märker så stor skillnad på dagarna, annat än att Sambos väckarklocka började ringa 06.20 imorse.

Idag har jag varit inne i stora staden och varit på en intervju för ett arbete jag gärna vill ha. Jag fick ihop mina referenser till slut, med en liten bonus. Allt väl. Intervjuen från min sida gick bra, men jag fick en känsla av att jag inte var riktigt rätt, att de ville ha någon annan. Men i skrivande stund var de väldigt intresserade och ska presentera mig för deras kund! Och sen så ska jag på en annan intervju på onsdag! Det börjar hända saker här.


I alla fall så tröst-/belöningsshoppade jag lite. Jag investerade i en kavaj om man nu ska ha ett kontorsjobb och se lite proper ut. Investeringen var ju inte allt för stor eftersom jag 1. hittade den på Gina Tricot och 2. hade ett stämpelkort som gav mig 150 kr i rabatt. Men den är faktiskt väldigt fin. Och sen köpte jag ett par stickade strumpbyxor på rea, 30 kronor är lagom.

Efter att ha sovit i typ en vecka till känner jag mig faktiskt fit for work typ.
Ja, alltså det skulle ju vara prima liv om någon erbjöd mig ett jobb typ på måndag, för det är inte så himla roligt att vara hemma längre. Har börjat söka lite smått och faktiskt fått napp på en som jag ska på intervju för på måndag.. så vem vet, det kanske ordnar upp sig snart. Fast så var det de här med referenser! De vill ha två tidigare arbetsgivare som referenser, inom mitt tidigare arbetsområde.. Jag har ju liksom ingen kontakt med dem eftersom jag inte skulle hålla på med detta längre. Jag skulle ju bli bagare.. Well well, I will do my best. Sen ska jag hitta det innan måndag morgon också, jättelätt när de ringer efter 4 på en fredag... jaja det får gå som det går.


Ikväll ska jag få vara lite social i alla fall, middag med lite grannar. Mysigt.

Annars händer verkligen inte så mycket i mitt liv just nu... Det är väl så, när man har tid att skriva, händer inte så mycket, när det finns mycket att skriva om, finns det ingen tid för då är man upptagen med allt man ska göra...

Gånger det känns helt värt att betala tv-licens:
* När de visar hästhoppning/dressyr på tv och man slipper 511 reklampauser.
* När de visar hårdrockskonserter utan 511 reklampauser.
* När de visar hårdrocksdokumentärer och fortfarande utan 511 reklampauser.


Jajo, som arbetslös har jag ju haft mer tid än någonsin tidigare i mitt liv att utforska det enormt taskiga tv-utbudet och bli allmännt less på att det är reklam hela hela tiden. Inte nog med att 90% av alla teveprogram är ganska värdelösa och man egentligen bara tittar på för att man inte har något bättre för sig, de få program man faktiskt vill se fattar man knappt handlingen av för att det är reklam hela tiden!

Anyway det var egentligen inte det de här inlägget skulle handla om, utan att jag blev positivt överraskad i måndags att de visade Metallicas liveframträdade från Ullevi i somras. Det finns en hel del bra minnen från den helgen!





Mäktigt var det med ett nästintill fullsatt Ullevi.

Nästa positiva överraskning var att det igår gick andra delen av en dokumentärserie, med samma upphovsman som en film om metal som jag hade hemma sen innan, om just hårdrock och dess historia. Väldigt intressant och väldigt roligt. Bästa av allt är dessutom att det är elva delar, så det finns mer och tänk var roligt när de kommer till glam och 80-talet. Very nice. Det komiska var att Topo i måndags tipsade om denna då han hade sett de 5 första avsnitten i helgen som var, men det är ju ännu bättre att det går på SVT och att det dessutom finns på SVT Play vilket gör att om man som jag inte är så bra på att hålla tv-tider ändå kan se det, när det passar mig!




Alice hade ju sin del i gårdagens avsnitt och Alice Cooper på Sonisphere det är nog bland de bästa liveframträdanden jag sett.

Igår tog jag mig in till stan för att träffa Topo för måndagsöl/cider. Trevligt värre! Men jag är tydligen så ofta inne i stan att min bussremsa inte gällde längre! haha, det är faktiskt illa! Så då blev jag 54 kronor fattigare. Helt seriöst så är 54 kronor ganska mycket. Trots det höga bensinpriset är det faktiskt billigare att köra bilen in om man har en något sånär bensinsnål variant om det inte vore för att det ibland är galet svårt att hitta vettiga parkeringsplatser.

Anyway är det ju alltid trevligt att höra skvaller om gamla arbetsplatser och eventuellt hade han ett jobb till mig som lät vääääldigt bra. Det lät roligt och välbetalt med väldigt normala arbetstider. Me like a lot. Vi får se vad som händer, om de fortfarande behöver personal och så.

Ska snart ut till stallet och utnyttja dagsljuset och rida ut i snön. Det låter mysigt, men jag är sjukt otaggad. Det här med att vara medryttare var knappast vad jag förväntade mig eller vad som ens sas från början, även om jag hade mina misstankar om det, om man läste mellan raderna vill säga. Efter söndagens tur i ridhuset som gick allt annat än bra, så har jag totalt tappat lusten.

Jag är galet sugen på egen häst, men samtidigt har jag inte den orken och i dagens läge inte heller den ekonomin. Men att få göra och sköta den på mitt sätt. Slippa ha dåligt samvete för att jag vill rida i ridhuset, slippa ha dåligt samvete för att det vissa dagar inte passar att rida alls. Träna och tävla, utvecklas och bli bättre.

Men livet har sina vändningar och jag har faktiskt en lösning på mina problem på lut, en lösning som kan vara sjukt bra för alla inblandade... Time will tell.

 

 

Japp, nu är det gjort. Nu är det ingen återvändo. hehe.
Jag har sagt hej då till mitt blonda hår och är nu mera röd-brun i håret.
Jag gillar det, men det känns sjukt ovant. Och dessutom blev det mycket mycket mörkare än det var tänkt, men det blir nog bra ändå. Mitt hår hade nog inte klarat många blekningar till, även om jag trivdes sjukt bra i det och hade fått en riktigt bra färg på det, så var det ju det här med att håret började bli grönt i nacken av vårt vatten = inte snyggt alls. Men nu är det borta.